One papercut

Jag läste en krönika i GP som ni kan läsa här.

Jag började störa mig på meningen där han skriver "Varför tror ni bloggare att ni på något sätt är mer intressanta än någon annan?" jag kan inte förstå vad han grundar det på. Bara för att jag har en blogg anser inte jag att jag är mer intressant än någon annan. Jag har ingen aning hur han har fått det intrycket av bloggare. Att blogga är frivilligt och det är också frivilligt vad man skriver om. 

Sedan skriver han "Jag syftar så klart på alla som ständigt lägger upp saker på Facebook, Bilddagboken och msn om att alla ska läsa just deras blogg." Jag tycker att det är en ganska självklar grej att göra, för visst vill man att folk ska läsa om det man skriver. Eller har jag missförstått allt?

Jag kan inte heller förstå vad han menar med "nonsens". Är nonsens mitt inlägg om Förmiddags te. Eller är det en åsikt om att jag gillar att dricka te. Jag tycker inget liv heller är meningslöst, det det handlar om är hur man framställer det. Skriver man bara precis ordagrant vad som hände är det kanske inte jätte kul men om man lägger till lite skämt eller dåliga ordvitsar kan den gråaste dag bli jätte rolig att läsa om.
  Jag tycker att det är kul att läsa om människors dagar. Det är klart att man inte bara vill höra "Min dag har varit skit." men helt ärligt har jag inte stött på något sådant någon gång. Jag har bloggat sedan sent 2008 så lite erfarenhet har man fått. 

En andledning till att jag bloggar är att, t.ex när jag köper en ny tröja. När jag har den i skolan är det inte ens någon som väder på huvudet, men när jag lägger upp den här på bloggen så kan jag få massa kommentarer om att de tycker att den är snygg. Jag kan till och med få tips vad jag kan andvända den till. Kan inte alla människor ibland behöva höra hur fina/snygga/bra de ser ut?
Hugs

Tacksam om ni orkar läsa, om inte kan ni komma tillbaka senare.